efter allt blåsande å regnande igår drömde jag inatt min värsta mardröm.. drömde att det kom ett ordentligt oväder med åska, blixtar, regn å orkanblåst hem till mitt älskade småland.. jag bodde nog där i mitt gamla rum tillfälligt för alla mina saker va där.. å jag, mamma, johan å malin såg hur garaget flög iväg.. grannars hus raserades (detta såg man nog för att all skog som annars skymmer grannarna).. å nu kommer vi till min värsta mardröm; jag va tvungen att springa runt å välja saker att ta med mig för att dom inte skulle försvinna när huset rasade..

detta är min absolut värsta mardröm - att det ska hända på riktigt; va fan ska jag välja? hur ska man få med allt? alla saker betyder ju nåt å bär på nåt minne.. usch å fyy va hemskt..

siss ringde i rätt stund - jag hann aldrig drömma så långt så huset rasade.. tack å lov, fy va hemskt.. jag blev väldigt glad när jag märkte att allt va en dröm.. jag måste inte välja på riktigt.. puh.. sen att det va en ny mardröm som jag vaknade upp i är en annan berättelse..

jag HATAR avståndet.. jag HATAR mig själv för att jag valde att flytta så långt.. jag HATAR att inte kunna åka hem snabbt å enkelt.. jag HATAR detta.. jag känner mig så otillräcklig