Idag fick vi till det jag å valle.. efter många dagars fifflande.. men idag blev samtalet äntligen av! å det känns så oerhört bra nu.. hade lite saker jag ville prata med henne om å det gjorde vi.. känns bra inombords att du vet va som händer å varför gumman.. du betyder mkt för mig!

vi fick oss många skratt av lilla tabita som ville ha mammas uppmärksamhet å pratade hej vilt i bakgrunen.. fick även prata med gobiten själv, dock va det bara jag som pratade å hon som dreglade å va tyst eller grymtade lite.. valle sa dock att hon log oxå =D <3  lovade valle en barnfri dag sen när jag kommer ner i juni till siss student.. då ska de få chansen att umgås bara dom två utan barn, det tror jag dom behöver =) å jag tar så hemskt gärna hand om gullungen så mkt jag får så klart! =D



nu när jag pratat med valle å hört tabita så är så klart saknaden efter dom mkt stor.. både på gott och ont att prata med varandra.. känns tungt å veta att vi nog inte kommer ses förrän i juni.. å juni känns hemskt långt bort nu, men jag vet att det kommer gå fort.. men jag skulle ju vilja kunna sätta mig på bussen å åka hem över bara nån dag å träffa dom.. stunder som dessa känns det ungefär lika långt som det är hem.. =( vill inte att det ska ta en hel dag bara för att komma hem, jag vill kunna sätta mig i bilen eller på bussen å bara kanske ha 1-2 timmar reseväg.. men men.. mitt val att flytta hit ändå ju.. men om man fick önska så skulle jag önska mig resetid hem som kunde göra det lönt att åka över en helg eller nån natt bara..

nej usch å fy mig.. nu måste jag rycka upp mig! ska vara glad att vi iaf kan prata på telefonen å på så sätt höras av oftare! det kunde vara värre!

Älskar dig min fina fina vän.. å saknar dig väldigt mkt just nu.. saknar all den tid vi fick över jul å nyår, de minnena håller mig uppe!