But now she's lost her way

jag har tappat bort mig lite på vägen.. har inte så mkt ork till mkt mer än det som måste göras i verkliga livet.. jag har mkt att ta itu med på många plan i livet just nu.. så bloggen kommer hamna lite i skymundan tills jag har mer ork för den.. Hemma känns för jobbigt att berätta om här nu för jag saknar det så himla mkt.. så det kommer när jag känner mig redo för det.. om jag kommer känna mig redo.. möjligen kommer det lite bilder.. vi får se..

tack, tusen tack, min älskade vän A för igår.. du är så bäst.. å jag är så tacksam att du är min vän å förstår mig så bra.. vi går ungefär på samma väg i livet nu känns det som, eller iaf vissa delar av vägen, å det känns tryggt å ha dig jämte mig.. för ingen vet det du vet om mina djupaste känslor.. tack min vän, jag älskar dig! tillsammans är vi starka å jag vet ärligt talat inte va jag skulle göra utan vetskapen om att du finns där..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0